Tiden rusar iväg, men här är en snabb lägesrapport över den sista tidens viktiga händelser:
Då både Esther och jag sover relativt dåligt när vi ligger bredvid varandra - jag för att hon grymtar och vrider sig och klöser med sina vassa små tånaglar och E för att jag luktar mat(antagligen som att försöka sova bredvid ett fat med kanelbullar-skulle jag aldrig klara!), så har nu mannen tagit över henne på natten och jag sover på soffan(med en leende pudel under täcket). Så nu får jag henne serverad när hon är hungrig och sen när hon är klar återförs hon till sovrummet. Det fantastiska är att nu sover hon upptill 5 timmar i sträck och jag är mycket piggare!
Mannen har köpt nån sorts energidryck på hälsokostaffären och efter en veckas användning så har han hållit sig vaken under nyheterna och vädret som kommer mitt i söndagsfilmen och-hör och häpna-sett hela filmen till slut!Detta har aldrig tidigare hänt under de tio år vi varit tillsammans!
Luciakandidaterna var här och sjöng så vackert i söndags. Jag hamnade omedelbart i ett moraliskt dilemma när det var dags att rösta, då jag känner en av kandidaterna och tyckte att en av de andra hade en fantastisk röst.Jag undrar fortfarande om jag gjorde rätt...
Mannen hjälpte mig att få ut hästarna en sväng i helgen(det är inte helt lätt nuförtiden när det krävs två ryttare och en barnvakt innan det blir mörkt vid fyra). Han fick rida Reitur som är starkast och lugnast-fram tills nu! Vi bytte häst för att jag skulle prova få honom att galoppera(han har tidigare haft svåra problem med sitt självförtroende och sin rygg,så han har bara gått att få i skritt eller alternativt sken). Nu har han dock flera gånger visat tecken på att kunna gå normalt och riktigt fint, så jag satt upp och drev på honom. Till min stora häpnad visar det sig att hans nyvunna självförtroende har förvandlat honom till en tjurig rodeohäst som tydligt visar att det enda håll han tänker gå åt är det som leder hem,allt annat belönas med bocksprång,stegringar och sparkar bakut.
Nu,flera dagar senare,sitter jag fortfarande med häpnadens finger i förvåningens mun och försöker smälta att två års tålmodigt terapiarbete med en fantastiskt snäll men osäker häst utmynnade i detta! Det hjälper inte ens att mannen försäkrar att "varje gång ni lättade från marken så såg det åminstone ut som om bakbenen galopperade..."
Vi ska få ett till rum till vår lägenhet,vilket är mycket välkommet! Hallen skall byggas om lite och ett av kontoren på nedre våningen skall integreras med vår lägenhet. Detta innebär att vi kommer att få ett kassavalv i vårt sovrum vilket känns lite spännande på nåt sätt jag inte riktigt förstår själv.
Den ensamme tuppen Blixten sitter hålögd kvar i hönshuset. Jag måste ta tag i det,men det är liksom lättare att skjuta upp beslutet till nästa dag...
I helgen är det julmarknad på slottet, men här är det byggnadstekniskt budgetmöte - hoppas de bjuder på glögg iallafall.
Nu vaknade E så vi ska börja julpynta har jag lovat henne...
Mannen har fått utebelysningen på plats. Men vad är det som strålar från taket?
Nej men lille Rudolf! Han som strängt blev förpassad till en undanskymd vrå bredvid tupparna förra julen. Så märkligt - hur kan han i år ha hamnat på en plats där han syns på flera kilometers avstånd för alla som kommer från hamnen,samt från varenda båt i farleden? Detta kommer att påverka någons julklappsskörd...
På tal om tupparna så har nu även Blixten kilat vidare. Det var ingen livskvalitet att sitta inne ensam dag ut och dag in, så nu ekar hönshuset tomt när man går förbi, vilket känns väldigt konstigt. Förhoppningsvis har vi någon som ylar runt där igen till våren!
