Äntligen vår!

Efter en tid av sviktande hälsa (läs illamående och hetsätande) ser tillvaron återigen lite ljusare ut. Jag har hemfallit åt en ny typ av shopping,men terroriserar även släkt och vänner med att kräva tillbaka varenda litet plagg ,barnvagn eller sitter jag någonsin lånat ut efter att barnen växt ur dem för typ tio år sedan. Jag har tillochmed-hör och häpna nu-slitit ut allt ur skrubben och burit in det i sovrummet istället(till min mans fasa,hela sovrummet luktar unket).Vad jag ska göra med den tomma skrubben ter sig ännu lite oklart...Egentligen har jag börjat önska mig ett större hus(som redan är byggt alltså),men det vimlar inte av tillgängliga sådana här tyvärr.
I övrigt har det varit fullt upp som alltid.På påsken anordnade vi en påskbuffe´där det kom nästan 50 personer(vi hade hoppats få ihop 10).Det var lyckat,men vi lärde oss att fisk är dyrt och att det är svårt att beräkna mängder när man har buffe´.Många anmälde sig på stående fot till en morsdagsmiddag vi inte ens visste att vi skulle hålla. Dock gick vi på gränsen till back denna gång,så vi får väl se-det är jättesvårt med prissättning,men man får tydligen inte vara för anspråkslös.

Jag har också fått ett jobb som kock på ett cafe´så jag hoppas nu kunna utveckla matbiten inför framtida tillställningar.Vi har även fått en liten beställning till ett bröllop i sommar-det ska bli en liten mat-champagne stund i hamnen efter kyrkan-innan färjan går om jag förstått det hela rätt.
Vidare har jag utbildat mig till hudvårdskonsult och börjat sälja hudvårds/spa-produkter.Detta i första hand för att komma ut och träffa lite folk efter denna trista vinter,men produkterna visade sig vara topklass och folk behöver tydligen allt,så det är roligt!Frågan är hur jag riktigt ska hinna med allt(i dag är det kyrkkaffe igen-funderar på en morotskaka?),men mitt mål är att jag till hösten ska vara så slut att jag ska tycka att en föräldraledighet ska kännas som en välkommen omväxling.

Något lite tråkigare(tror jag,jag har blandade känslor)är att lille tuppen ViolLennart samt Kaksi blev uppätna av hunden Rasmus förra helgen. Samme Rasmus åt upp ortens andre tupp Göran för ett år sen ungefär.Han rymmer med jämna mellanrum,det är nån sorts stor jakthund,och då har han tydligen något särskilt emot tuppar,eller så är det det han inte har när jag tänker efter...
På bilden lille Lennart med den mycket kinkigare hunden Lia.