Vart tog min bäbis vägen!

Man häpnar över hur fort tiden går ändå. Nyss hade jag ett litet spädbarn och nu sitter jag plötsligt här med nån som äter ett helt potatis till middag och sen vill byta kläder inför melodifestivalen!Esther har valt en blandad stil med huvtröja som kan passa om det blir någon rap-artist som förra veckan, samtidigt som den mer klassiska glitter-tights looken alltid är rätt. Skorna valde hon av nån anledning när hon läste att Orsa spelmän ska vara med - hon hejar på dem.

Vinterspecial

Det blir inte mycket tid att skriva nuförtiden , så jag tänkte göra ett snabbt bildinlägg från mannens resa ut till ön för några dagar sedan med isbrytaren. Uppdraget var att märka ut isvägen för att man ska kunna ta sig bort därifrån vid behov(gäller de bofasta pensionärerna).

Här ser man rännan efter isbrytaren samt de enbuskar som fungerar som vägvisare var isen håller. I bakgrunden skymtas huvudön. Vanligtvis går man inte iland den här vägen då det är för strömt, men denna ovanligt kalla vinter är isen tjock överallt.
Här kommer man iland - lite närmare för de bofasta än den ordinarie vägen som är närmare 3 km hemifrån och där scotern inte kan ta sig fram nu i den djupa snön.
Det intressanta med snö är att man får en vink om vilka som smyger runt huset i skydd av mörkret. Här har fru Lodjur passerat och oturlig nog tappat fodralet till sin digitalkamera...
Herr Älg på liten kvällspromenad.
IIIh,ett lodjur!!
Så här vintrigt är det på vår strand
Huset väntar på våren och saknar sitt tak(och sin övervåning förstås).
Ja se där ligger den ju och fryser om kvisthålen... Snart,snart får ni också komma på plats!
Nu snöar det här igen. Ha en bra vinterdag!

Inte mycket nytt har hänt de senaste veckorna. Julen har städats ut(dvs alla sakerna står i stora kartonger i vardagsrummet,för längre än så kom de aldrig), skolan och träningarna är i gång igen och alla har en mängd olika tider att passa. Till mina tider att passa hör Esthers mat och sovtider,allt övrigt utgår ifrån dem. Hon har dock blivit lite bättre i magen,men sover inte längre än max en timme i gången,så man utför inga stordåd under tiden precis...

Jag gläder mig dock åt det lilla-i badrummet har jag äntligen skrapat bort de hemgjorda insynsskydden på badrumsfönstret som jag gjorde av gamla tapetbitar när vi flyttade in.
Sen kom jag aldrig så långt att jag fick upp de nya,riktiga i plast,dyrt inköpta i staden,men som tur är har jag en hjälpsam man,så nu känns det riktigt ensamt att duscha,när ingen kan se en från vägen...
Hon tar mycket tid men är inte så dum ändå!

God Jul stavas c-h-o-k-l-a-d

Att en god jul stavas "choklad" är väl ingen nyhet för någon. Andra, mindre viktiga men dock, saker som förgyller julhelgen är "lugn och ro" samt "sömn". Då det visade sig att E är laktoskänslig blev dessa nyckelord,till min fasa, oförenliga. Jag har nu under flera dagars tid tvingats leva på laktosfri mjölk och smör, inga mumsiga gräddfils såser till fisken,ingen vispgrädde till den amningsanpassade Irish Coffe´n, ingen varm choklad när man kommer in efter skridskoåkningen(det är barnen som åker,men man är ju inte sämre än att man iallafall kan äta när de kommer in) - men framför allt - INGEN CHOKLAD.

Jag har lusläst varje innehållsdeklaration och är skakad in i märgen - det finns ingen räddning i detta fall.

Jag vill avsluta med att visa några av mina julklappar...
Nåja,jag antar att detta offer, nästan i klass med Jesus, även det är för mänsklighetens bästa.

Se så sött hon sover...

Julpyssel

Ett litet trapp-arrangemang har jag lyckats åstadkomma. Tyvärr är trappan ganska vindpinad så pyntet blåste bort ur enen strax innan den fick denna slagsida... Mannen har fått utebelysningen på plats. Men vad är det som strålar från taket?
Nej men lille Rudolf! Han som strängt blev förpassad till en undanskymd vrå bredvid tupparna förra julen. Så märkligt - hur kan han i år ha hamnat på en plats där han syns på flera kilometers avstånd för alla som kommer från hamnen,samt från varenda båt i farleden? Detta kommer att påverka någons julklappsskörd...
På tal om tupparna så har nu även Blixten kilat vidare. Det var ingen livskvalitet att sitta inne ensam dag ut och dag in, så nu ekar hönshuset tomt när man går förbi, vilket känns väldigt konstigt. Förhoppningsvis har vi någon som ylar runt där igen till våren!

Santa Lucia

Tänk att det redan varit Lucia! Om man tycker tiden går fort annars, så är det ingenting mot dagarna i december! I fredags var det traditionsenligt Luciatåg i skolan. Esther kollade noga in det hela,för när hon börjar som enda elev kommer hon att få vara lucia varje år...

Som det är nu kan alla lugnt räkna med att få vara varsin gång och det finns även några enstaka tomtar som kan sjunga bas-stämman i Staffan stalledräng.
Som alltid i en lyckad bild finns en vuxen som smyger förbi diskret för att inte bli i vägen.
En annan stor händelse i familjen är att E har växt i storlek 62! Tänk att man redan kan börja sortera ur kläder som är för små! Från nåt sånt litet!

Tanken slår mig plötsligt att detta kan hänga ihop med att det är december! Tänk om hon en vanlig månad inte hade vänt sig,inte börjat odla tänder eller växt 4 cm! Tänk om det faktiskt är så att december är som flera månader som snabb-spolats! Detta förklarar varför jag alltid känner att jag åldrats i förtid efter varje års julförberedelser!

Jag vet inte hur det är för er,men i min outsövda värld låter det verkligt rimligt!

Här visar E dagens outfit-anpassad till bristen på dagsljus utanför...

I storlek 62!

Nya hobbies

Dagarna ägnas i hög grad åt att gå runt här hemma och bära på Esther, som tycker att det är en mänsklig rättighet att med tio minuters mellanrum få veta om det hänt något nytt utanför varje fönster i alla rum. Jag kommer att få ersätta församlingens golvmatta den dagen vi flyttar ut,då jag nött en stig genom lägenheten.

På lördagskvällen, med mannen hemma som kunde patrullera alla fönster, såg jag således fram emot lite kvalitetstid i badkaret,med ett tänt ljus som enda sällskap. Jag vet fortfarande inte riktigt hur det gick till,men plötsligt hade sonen gjort mig sällskap och den avslappnande atmosfären bytts ut mot "mammajagtarliteskumocksåfördetbrukarjaghatittanupåmignärjagdykertyckerinteduockså

attvihardetmysigt!"

Fortfarande i dag smakar det tvål i munnen.
Greja greja
Esther chockerade i måndags med att vända sig från rygg till mage,vilket känns väldigt tidigt vid 10 veckors ålder. Dessutom dreglar hon och suger på sina händer, så nu har jag börjat oroa mig för att hon ska börja få tänder också. Min värsta mardröm är dock att hon ska börja prata vid fem månader,för jag har bara två öron och som det är nu har jag redan ett barn i varje...

Liten lista på saker man kan göra med bara en hand ledig(och ett halvnöjt barn på den andra armen):

Läsa en inredningstidning

Surfa,men inte skriva nåt på datorn ifall man tex vill använda versaler

Dammsuga

Äta chokladboll

Prata i telefon i den mån någon är hemma dagtid(förutsatt att barnet på armen somnat)

Äta chokladboll

Damma,men inte lägre än knähöjd,för sen måste man böja sig och då kommer man kanske inte upp igen

Titta ut genom alla fönster

Äta cokladboll

Ja,sen kommer jag inte på nåt mera...

I morgon är det i varjefall kommunstyrelsemöte. Kanske de bjuder på chokladboll?