Ganska nästan framme gav snurran upp.Den har i rättvisans namn förvarnat om detta en längre tid,men den kunde ju ha valt ett bättre tillfälle.Vi kunde skymta hemmets trygga vrå genom snöyran och man kunde lätt föreställa sig en liten toddy framför brasan,men nej.Jag var ändå glad att vi inte var i den stora farleden,utan bara i småbåtsfaret-man får försöka vara tacksam för det lilla.Nåja,this too did pass,i land kom vi och där var alla ute och lekte i snön och några enorma snögubbar hade uppförts med hjälp av 4-hjulings släp.På kvällen var det sedan glöggprovning medan snön föll lite prydligt utanför.
I morse hade vinden tilltagit och de lovar riktigt hårt till natten.Vi var på promenad i hård motvind,men roligt med snö istället för regn och lera!
Vid hemfärd fick vi åka taxibåt,vilket var bra med tanke på den rådande våghöjden-faktiskt sällan som den gungar som den gjorde i dag.Men det gick också bra och väl hemma utfodrade vi alla djuren och gick in och tryckte ner oss så många som möjligt i den utmärkta nya soffan(en vuxen,två barn och en pudel-faktiskt bara min man som inte fick rum)och nu är det bara att hålla ställningarna och hoppas vi får ha strömmen kvar.
1 kommentar:
När jag ser bilden på din man ser jag plötsligt begreppet "Död mans grepp" i ett nytt ljus...Är du säker på att han inte är en isstod?
Skicka en kommentar